Hardcore open source

Din hemläxa: FOSS-aritmetik

Gjorde du din hemläxa tidigare? Problemet var att visa skillnaden i utvecklingstid för ett supply chain manufacturing system (SCM) när det utvecklas av 10 oberoende programmerare som tillämpar en proprietär (äppel-) aritmetik, gentemot motsvarande programmerare som tillämpar FOSS (1+1=4) aritmetik.

   Index

FOSS-modellen är uppenbarligen oerhört mer effektiv än den proprietära modellen, när vi betraktar gantt-diagrammen härunder (klicka för större bild).
Med FOSS tar det endast 18.5 månader tills SCM systemet är klart, jämfört med 92 månader (7 år 8 månader) när en proprietär modell tillämpas.


En del kommer säkert att invända att detta är ett extremt exempel och visst stämmer det. Det är tänkt som ett worst-case best-case scenario. Proprietära förespråkare kanske också vill göra gällande att i realiteten skulle programmerarna förmodligen samarbeta och då påtagligt korta ner utvecklingstiden, men... då har vi också ändrat på de ursprungliga förutsättningarna, dvs att de 10 programmerarna arbetade oberoende av varandra.
Proprietärt SCM färdigt efter 92 månader (7 år 8 månader).


Man skall komma ihåg att om alla programmerare i världen hörde till samma företag skulle utvecklingstiden för den proprietära modellen bli lika med FOSS-modellens, men kostnaden för samhället skulle bli väsentligt högre och potentialen för samhället att utvecklas skulle bli påtagligt lägre.

Den nödvändiga tillväxten av nya utvecklare är beroende av möjligheterna att lära sig från existerande källkod och möjligheten att förbättra existerande kod.

Slutsats:
Den proprietära utvecklingsmodellen är en återvändsgränd och skadlig för samhället, om vi vill att samhället skall utvecklas.

Mina hypoteser:
En värld dominerad av proprietär utveckling tenderar att gå mot Status Quo.
En värld där utvecklingen är fri och öppen har en obegränsad utvecklingspotential.
Jag skall försöka bevisa dessa teser formellt i ett kommande papper. Tacksam för hints och referenser ang detta.

Ny hemläxa:
Hur påverkar patent och licensiering av programvara utvecklingspotential och kostnader?

Your homework: FOSS arithmetics

Did you do your arithmetic homework earlier? The problem was to find the difference in development time of a supply chain manufacturing (SCM) system when performed by 10 independent programmers using proprietary (apple) arithmetics versus using FOSS (1+1=4) arithmetics.

    Index

The FOSS model is obviously incredible more efficient than the proprietary model, when we observe the gantt diagrams below (click to enlarge).
Using the FOSS model it just takes 18.5 months before the SCM system is ready compared to 92 months (7 years 8 months) when using the proprietary model.


Some people may argue that this is an extreme example and of course it is. It is intended as a kind of worst-case best-case scenario. Proprietary advocates may argue that in reality the programmers may cooperate and thus significantly reduce the development time, but then we have changed the original conditions, that the 10 programmers were independent.
Proprietary SCM system ready after 92 months (7 years 8 months).


One should remember that if all programmers in the world belonged to the same company the development time would be similar to the FOSS model but the cost for the society would be significantly higher and the potential for the society to develop would be significantly lower.

The important growing of new developers depends on their possibility to learn from existing source code and be able to improve upon existing code.

Conclusion:
The proprietary development model is a dead end and harmful for the society, if we want the society to develop.

My hypothesises:
A world dominated by proprietary development models tends towards Status Quo.
A world where development is free and open has an unlimited development potential.
I'll try to prove these hypothesises formally in a future paper. Grateful for hints and references.

New homework:
How does patenting and licensing of software affect development potential and cost?

(if you click the diagrams you get a larger version)

Delad dokument-imponans

Detta ett kort inlägg för att säga att jag just blev imponerad av den upphottade Google Docs som jag just upptäckte att den nu även klarar av att flera samtidigt editerar i samma "word"-dokument.

Sedan några år kan man editera kalkylark och kalendrar samtidigt men nu kan man editera även andra typer av dokument samtidigt (för de som inte omedelbart inser det häftiga i detta kan jag påtala att detta är ett datalogiskt intressant problem, ej trivialt att lösa).

     Index

Jag hade alltså missat detta, men råkade läsa en CS-artikel från i somras "Svenska it-chefer svala inför Google Docs", där IT-chefer alltså inte skulle låta sig imponeras av Google Docs.

Lustigt tänkte jag.., och testade att dela ut ett dokument till flera email-adresser för att se om det nu möjligen gick att editera flera i samma dokument, vilket inte funkade när jag testade det förra året.

Jo, det gick nu! och jag blev alltså imponerad.

Det festliga är att man inte ens behöver ha något Google-konto längre. De som inte har ett Google-konto får en unik nyckel så det funkar att dela ut till vilken email-adress som helst. När man är inne i dokumentet ser man på sedvanligt sätt vilka andra som samtidigt är där. Kataloger går också dela.

Den IT-chef som inte låter sig imponeras av detta, och på fullt allvar överväger dyra lösningar som ofta har en massa obekväma plattforms- och andra beroenden, behöver nog skickas på kurs, eller bytas ut...

För Google docs finns alltså inga otrevliga kopplingar som att du måste köra operativsystem si eller officepaket så för att det skall funka bra. Scripting i JavaScript kommer också snart.

Spännande att se när det dyker upp öppna källkodslösningar som klarar denna typ av dokumentdelning, eller om det redan finns det, vill jag gärna veta det.

PS. Om någon råkar skicka mig ett .docx dokument så brukar jag alltid öppna det i Google Docs.

Äppelaritmetik

Läget är alltså att vi har 10 programmerare och 10 äppelodlare. Odlarna behöver program, och programmerarna behöver äpplen. Odlarna skulle genom en investering i ett supply chain management system kunna öka sin produktivitet och även börja odla päron. Nio programmerare P1-P9 utvecklar var sitt program som den tionde programmeraren P10 inser att dessa är utmärkta komponenter i ett SCM system.

       Index

Den aritmetik som gäller här är alltså att program hanteras på samma sätt som äpplen, dvs den som vill använda programmet, betalar för programmet.

Programmerarna är egna företagare men försörjer sig på att plocka äpplen medan de utvecklar. De plockar äpplen på halvtid så pass att de kan försörja sig, så att de kan utveckla 50% av tiden.

De nio programmerarna P1-P9 behöver var och en 100 dagar utvecklingstid för mjukvarorna M1-M9, eftersom de plockar äpplen halva tiden tar det alltså 200 dagar per program för att det skall gå jämnt ut, vilket motsvarar 800h utveckling.

Den tionde programmeraren som skall utveckla SCM-systemet kan spara hälften av sina intäkter och börjar köpa in de andra programmen som SCM-systemet beror på. P10 får köpa vart och ett av programmen för intäkten motsvarande 200 dagars arbete. P10 behöver alla nio programmen M1-M9 för att kunna utveckla SCM-systemet. Utvecklingen startar alltså efter 9*200 dagar, dvs närmare sex år.

Efter sex år kan P10 utveckla SCM-systemet, och lyckas sedan sälja det till var och en av de 10 odlarna.

SCM-systemen behöver konfigurering och underhåll, och de tio programmerarna kan nu sälja deltids-underhåll på sin mjukvarukomponent.

Hemläxa: Detta är förvisso ett worst-case scenario, men hur snabbt skulle odlarna få sina SCM-system om idé-aritmetik (FOSS) istället hade tillämpats?

Du vet väl att du kan läsa mera om open source på cs fokussajt?

Smörgåsbord hacking IT

Undertecknad har varit osynlig ett tag, men allt har sin förklaring. Vi (Wish-IT ®) tänker snart börja servera från det stora smörgåsbord av tillämpningar och tjänster som folk skriker efter därute. De flesta vet dock inte ännu vad de skriker efter, men jag försäkrar att snart kommer många AHA-upplevelser att göras. Den sk web 2.0 har ännu bara skrapat lite på ytan.

   Index

Mitt val att bli forskare inom informationsteknologi i början av 90-talet var ett strategiskt val. Anledningen var att jag egentligen var uppfinnare och entreprenör, och inte ville bli chef eller expert inom ett visst yrke. Mot slutet av 80-talet ville mina chefer på ASEA/ABB att jag skulle gå chefskurser men istället  valde jag att läsa AI-kurser på arbetstid för att få lite kött på benen, samtidigt som jag följde forskningsseminarier på KTH om neurala nätverk. Även om jag sedan försvann från ABB till KTH så fick de utdelning då vi tog fram en viktig produkt baserad på AI-teknik (expertsystem) och vissa idéer från neurala nätverksvärlden. Detta var mitt första patent.

Jag läste häromveckan en rätt talande artikel av Paul Buchheit på blogspot. Han pratar om tillämpad filosofi och hacking. Jag tillhör förstås den gamla skolan som uppfattar hacker som ett positivt ord. Tyvärr har media sedan 80-talet förstört ordet så man får använda det med försiktighet.

Enligt Paul har varje system två olika uppsättningar regler. Dels de avsedda reglerna som de flesta uppfattar dem, dels de faktiska reglerna (reality). Den som ser de verkliga reglerna (hackern) kan också utföra mirakel. Jag använder därför aldrig själv begreppet "verkligheten" som referens, då det inte är entydigt vad man menar.

Att vara entreprenör och starta en ny verksamhet som har förutsättningar att bli framgångsrik innebär att man har "hackat" systemet. Att bara följa spelets ytliga regler leder inte till framgång. Före Google hade man inte brytt sig om sök-kvaliteten. Med PageRank, som var resultat av deras forskning, löste Sergey och Larry ett problem som de flesta inte ens var medvetna om. Stallman skapade under 80-talet GPL, och skapade därmed helt nya möjligheter för världens företag, forskare och IT-kunniga.

Du vet väl att du kan läsa mera om open source på cs fokussajt?

PS. Fortsättningen på föregående följetong om äppel- gentemot idé-aritmetik kommer.

1+1=4

Självklarheter tål att upprepa, av den enkla anledningen att de inte är självklara för alla, och man glömmer... I skolans aritmetiska övningar fick vi alla lära oss att 1+1=2. Om du har ett äpple och får ytterligare ett äpple så har du två äpplen. Detta illustrerades senare också med mängdläran. Senare fick man kanske lära att naturliga tal och operationer på dessa tal definieras av ett axiomsystem som kallas Peanoaritmetik.
    Index

Vi kunde göra affärer, jag har två äpplen och du två päron, då kunde du byta ett av dina päron mot ett mina äpplen. Om du har två päron och jag inget päron, kan jag prestera något för att få ett av dina päron. Om jag är programmerare eller kompositör kan jag skriva något åt dig, om jag är musiker kan jag spela något. Vid denna typ av arbete råder vad investerare kallar skalbarhet. Många kan utnyttja min prestation utan ökade kostnader. Därmed går också det logiska priset för programvara mot noll, då obegränsad skalbarhet råder.

Det finns en skillnad mellan programvara och äpplen. Den vanliga aritmetiken gäller inte. "Om du har ett äpple och jag har ett äpple och vi byter dessa har var och en  fortfarande ett äpple, men om du har en idé och jag har en idé och vi byter dessa har nu var och en två idéer." [George Bernard Shaw], därav följer att 1+1=4. Programvara kan vidare betraktas som formaliserade idéer.

Tänk er nu 10 programmerare och 10 päronodlare. Programmerarna behöver päron och odlarna behöver program. I ett scenario går det lätt att visa att det tar ca 10 gånger längre tid innan allas mål är uppfyllda om programmen hanteras med samma principer som äpplen och päron.

En fördjupning av detta kommer senare där vi visar att äppel och päronaritmetik applicerat på programvara tenderar att gå mot status Quo, medan en öppen lösning är effektiv och fler får syssla med vad de älskar.

Du vet väl att du kan läsa mera om open source på cs fokussajt?

Linux behöver ingen reboot..

Det är inte alltid en fördel att veta mycket om datorer... Jag hör till de nördar som stolt skryter om en upptid på någonstans mellan 60-90 dagar på min laptop. Häromdagen när vi satt i bilen sa jag till min käresta som körde, att tekniknördar som kör Linux oftast försöker lösa problemen som uppstår istället för att bara starta om datorn. Just sedan jag sagt det upptäckte jag att mitt mobila bredband slutat fungera...

Index

Lustigt, det har fungerat klanderfritt i 1 1/2 år, vad skulle det kunna vara? Jag får titta närmare på det när vi kommer hem sa jag. Väl hemma föreslog min käresta att det kanske bara behövs en omstart. Nej, omstarter skall inte behövas sa jag, och om det skulle funka vet man ju inte varför, så problemet kan finnas kvar.

Interfacet (ppp) får IP-adress, både lokal och publik, routing-tabellerna är OK, DNS-servrar sätts som de skall, men den publika IP-adressen går inte att pinga utifrån, det går inte att kommma åt varken name-servrar eller någonting annat. Man kan se på interfacets status-räknare att det skickas info men inget kommer in. För säkerhets skull plockar jag bort de kärnmoduler som hör till 3G-uppkopplingen (usbserial, sierra och alla ppp-moduler) och kopplar upp igen. Det måste vara något med abonnemanget, kan de ha ändrat något tänkte jag? Jag tänkte jämföra med routing-tabellerna i min G1, men var finns de? Mha google hittar jag snabbt

cat /proc/net/route

Hmm, de såg definitivt inte lika ut, gör då
cat /proc/net/route > /sdcard/home/routing_table

och startar en sftp-server på telefonen så jag kan plocka över dem till datorn och lättare tolka dem (hexformat). Jag konstaterar att telefonen verkar köra med celler om 16 adresser där den första är gateway. Jag provade sedan att modifiera IP-adresser och routing-tabell för ppp-interfacet på motsvarande sätt, men inget resultat...

Bäst jag ringer support och kollar, förvisso lördag, men supporten har öppet. Men.. vilket telefonnummer har abonnemanget? Hittar det ingenstans i datorn, aha, det måste finnas i kontraktet, efter en halvtimmes letade frågade jag min käresta, som sa att det finns på kontoret. Ja, självklart sa jag, där har vi ju alla såna avtal. Hur går det frågade hon, har du löst det eller startat om ännu? Nej, men jag är nära lösningen nu, men omstart skall inte behövas det måste vara något med abonnemanget, jag behöver ringa supporten.

OK, telefonnumret, då kom jag på det självklara, jag använder 3G-modemet och ringer till min telefon mha kermit. ATDT.. hmm, funkar ej till mobilen, men sedan provade jag att ringa den fasta linan som är IP-telefon, där funkade det bra, och jag kunde se numret.

När jag ringde supporten sa de att de inte har ändrat något, och att abonnemanget skall funka, och inga störningar därute. Hmm, konstigt, men då provade jag att flytta SIM-kortet från datorn till telefonen istället, för säkerhets skull satte jag datorn i suspend först, innan jag skruvade upp luckan för SIM-kortet.

Telefonen fungerade utmärkt med det SIM-kortet. Hmm, det måste vara något fel med modemet, som en sista traumatisk utväg provar jag då att starta om datorn, och...

Till min förvåning funkar nu 3G-uppkopplingen perfekt ! Då hör jag min käresta ropa, "vad sägs om en öl i trädgården?" Oj, vad är klockan egentligen? Jag upptäcker att hela modem-problemet har tagit fyra timmar, och jag har inte löst problemet... just då kom jag på att det för en vecka sedan hade rekommenderats en omstart efter en uppgradering...

Ibland avundas jag dem som kan lösa ett sånt här problem på 5 min genom att bara starta om datorn... Ölen var god, men kändes inte helt välförtjänt denna gång...

No Reboot Required
Som lite tröst, och för att knyta an till blogg-titeln finns nu en metod som gör att man inte behöver starta om systemet när man gör uppdateringar av kärnan. En före detta MIT-student Jeff Arnold och grundare av företaget Ksplice, vann i våras ett MIT-pris på 100,000 $ för en teknik som han utvecklade medan han fortfarande var student, som gör att man kan göra säkerhetsuppdateringar på en kärna som kör i full fart. En avancerad teknik där processorns instruktions-flöde analyseras i detalj för att patchen störningsfritt skall kunna integereras med den pulserande kärnan (OK, nästan störningsfritt, systemet haltar lite under 0.7 millisekunder).

Bilderna nedan länkar till original-artikeln i MITs Technology Review samt en kommentar på Linux security. Här är en rapport från en som provat ksplice, den finns med i Ubuntu 9.04 (Jaunty Jackalope). Själv kör jag 8.10 (Intrepid) fn så jag får nog finna mig i att boota om ibland ett tag till...

Du vet väl att du kan läsa mera om open source på cs fokussajt?

Index

Multilingualt blogg-index av hardcoreopensource. Uppdateras efter varje nytt inlägg. Använder Google translate. Klicka på ditt favoritspråk!  För att byta språk, klicka "Go to original page".



Rubriker

Din hemläxa: FOSS-aritmetik
7 Dec 2009, 19:51

Delad dokument-imponans

12 Nov 2009, 19:51

Äppelaritmetik  (med hemlxa)

10 Nov 2009, 05:37

Smörgåsbord hacking IT
2 Nov 2009, 06:19

1+1=4
7 Sept 2009, 16:56

Linux behöver ingen reboot..
18 Aug 2009, 13:55

Merci, Hadopi est mort!
11 Juni 2009 17:09

IT-Suecia, Abre los ojos!
8 Juni 2009 11:09

Valfrihet
5 Juni 2009 19:27

GM, Microsoft och OSS
4 juni 2009 14:27

Gandhi och imperiets fall
27 Maj 2009 23:55

Korrupt eller okunnig?
16 Maj 2009 23:55

Är din programvara kometsäker?
13 Maj 2009 09:17

Öppet internet eller dags för reboot?
5 Maj 2009 09:42

GPL nu starkare! ©
27 April 2009 17:42

Öppen fildelning
21 April 2009 05:23

Utmaning: bättre än Word och Excel!
10 April 2009 09:37

Många trådar små
7 April 2009 05:49

Öppna BankID!
31 Mars 2009 14:36

Music för öppna öron!
24 Mars 2009 10:34

Varför är öppet bäst?
9 Mars 2009 13:15

Molnet öppnar sig!
3 Mars 2009 17:03

Produkt-patent, ruttnande frukt!
18 Februari 2009 05:10

Varför måste alla köra Volvo eller Saab?
3 Februari 2009 14:10


När jag bloggat här ett tag insåg jag att det var svårt med överblicken av vad man skrivit, som forskare är man van att snabbt kunna referera till det som redan gjorts. Detta försök till multilingual innehållsförteckning påbörjades juni 2009. Jag la in några språk-knappar så man snabbt skall få en överblick på olika språk, mha Google translate.

Det här kan förstås utvecklas så att man cachar den översatta informationen för att sedan kunna finjustera den.
Du vet väl att du kan läsa mera om open source på cs fokussajt?

Merci, Hadopi est mort!

Frågan är om Sarkozy som för någon vecka sedan betraktades som Internets fiende nummer ett, nu kanske skall ses som dess främste välgörare. Att den demoniska HADOPI-lagen ogiltigförklarades igår, och internet nu betraktas som en mänsklig rättighet är en fantastisk framgång. Det finns hopp om människans framtid. Här är googles översättning resp dagens DN och SVD.

Jag har för mig att det finns ett franskt ordspråk någonting i stil med "om man gör någonting tillräckligt dåligt, kan det bara leda till något gott", är det någon som kan hjälpa mig med det?

HADOPI-lagen var väl så långt man skulle kunna komma i förakt för människovärde på internet, men nu har tack och lov det  konstitutionella rådet (författningsdomstolen) i frankrike funnit att Hadopi-lagen bryter mot två artiklar i förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1789. (här finns en länk som sammanfattar dem)

Artikel 9:
Varje människa anses oskyldig till dess hon dömts skyldig. Om det är nödvändigt att gripa henne bör inte onödig hårdhet användas för att beröva henne friheten. Sådan hårdhet bör bestraffas strängt enligt lag.

Artikel 11:
Fritt utbyte av tankar och åsikter är en av människans värdefullaste rättigheter. Varje medborgare äger därför rätt att fritt yttra sig i tal, skrift och tryck, men får stå till svars för missbruk av denna frihet i de fall som lagen stadgar.

Slutsatsen blir, enligt Patrick Bloche(fr): "Internet är en grundläggande rättighet"
Nu är det bara och vänta och se om vår vän Henrik Pontén också kan få en gloria så småningom. De vill tydligen börja övervaka även sådana tillställningar som Dreamhack enligt dagens SVD , snart kommer han också hem till dig, och kollar att allt står rätt till. Kolla också under sängen, där kan finnas en fildelningsspion. Till gänget på Dreamhack, bry er inte om sånt här, Henrik Pontén lånade säkert också musik och spelade in från sina vänner, det är fullt lagligt, och vi måste se till att det förblir så. Detta med IPRED och sådan samhällsfarlig smörja är snart över.

För övrigt börjar också själva upphovsrätten ifrågasättas, av forskaren Magnus Wiberg, enligt dagens DN. Det är hälsosamt att ifrågasätta, det finns så många som fastnar i gamla stofila banor, trots att båda patent och upphovsrätt är rätt nya påfund, och inget som är naturligt, trots att det finns tänkare som försökt hävda att det finns något som heter naturliga rättigheter, men en tidskrift ställde sig nyligen frågan "Finns det lagar i himlen?", och de kom fram till att några lagar ej behövs, där det finns förnuft och kärlek. De skriver bla

"Advokater försöker ofta manipulera maktrelationer för deras egna själviska syften, eller för dess klienter." Detta är något vi inom FFII funnit stämma väl vad gäller tex mjukvarupatent, som det nästan bara är patentjurister som förespråkar, men du hittar ingen erfaren datalog som är förespråkare.

Du vet väl att du kan läsa mera om open source på cs fokussajt?
PS. originalet till bilden hittade jag på sugbloggen.se

IT-Suecia, Abre los ojos!

Piratpartiet kom in i EU-parlamentet. Grattis! Det tyder på att vissa delar av väljarkåren i alla fall har vaknat, men stora delar av Sverige sover fortfarande. Om man läser vad min blogg-kollega Joel Rudh frågar sig "Vem kommer att bjudas in att lämna anbud?" och sedan betänker att regeringen rekommenderar öppen källkod i offentlig förvaltning och om man dessutom blir medveten om att stora IT-affärer som hela Stockholm (48000 datorer 128000 användare), Täby, Solna och nu Karolinska Institutet med 44000 installationer trots det går helt till slutna plattformsberoende inlåsande dyra Microsoft-lösningar som innehåller tex Sharepoint. Då blir man milt sagt mörkrädd.

Någonstans känns detta inte rätt!

• Varför blir inte företag som jobbar med öppna lösningar tillfrågade?
• Varför tas ingen hänsyn till regeringens rekommendationer att använda öppna lösningar?
• Varför blir inte allmänheten tillfrågad om hur deras skattepengar används?

Du vet väl att du kan läsa mera om open source på cs fokussajt?

PS. Abre los ojos är den spanska titeln på Öppna dina ögon.
PS. Imorgon publicerar jag mitt brev till MS avgående VD Peter Kopelman